PS. Fransoser.
Såg "Maléfique" i fredags. Den var magnifik! Ska försöka komma ihåg att skriva mer om den! Fransoser är förresten ett skitroligt ord. Gonatt!
Mest zombiefilmsgnäll, men inte utan inslag av hippies och äventyrare!
Idag (läs igår) var jag på en alldeles förträfflig hippiefest (hostad av Gerda und My, hats off!) och hade det gött som fan. 60/70-talsmusik, massa folk som var temariktigt klädda och en skön stämning. Drack en massa äpple/kanel-vin med, jag tror jag börjar bli kär i det. Allt var najs helt enkelt. Kom hem drygt fyra och kokade mig en kopp te och satte på "Day of the Dead" (från '08, nämnd i förra inlägget), för inget är så gött efter en fin fylla som att chilla ner och kanske somna till en halvdan film. Somnade dock inte, tror jag hade hunnit nyktra till för mycket för det, så jag satt och tittade på den med mina "skolade" ögon och märkte en massa tabbar och annat stuffs som jag inte orkar dra. Den var inte helt kass, men produktionsvärdet var mycket lägre än vad jag trodde. CGI var det ganska sparsmakat med, men när det användes så var det ganska uppenbart (en skitkort onödig "demonansiktes-warp" på en zombie, wtf?). Jag hade väntat mig att zombierna skulle vara snabba, men helt oväntat så råkade de vara galet atletiska med. De hoppade runt som Hunters från L4D, klättrade omotiverat på tak för att hoppa ner på folk (när det redan var tre andra zombies som attackerade en) och hoppade synkront ut genom alla fönster på ett sjukhus (tror det var i slowmo med). Tidvis var den ganska underhållande dock, man märkte att den var gjord med viss glimt i ögat.
Just det fan, tidigare under dagen så var jag Indiana Jocke för introsketchen till (sön)dagens Student-TV. Blev lite stressigt framåt slutet med tanke på festen och allt, men det var ett himla kul inspelningstillfälle och jag hoppas att det blir flera sådana framöver.
Nu ska jag fan sova. Puss!
Kambodja.
(a.k.a. stoppordet för när mina skämt "går över gränsen".)
Manifestet över min humor. Del 1.
Humor. Det är roligt. Jag tappar stundtals bort mig i min egen och då urartar det ofta i någon sorts absurditet (som blir rolig för mig för att den är så o-rolig för alla andra) eller ett generellt mindfuck. Vid dessa tillfällen har det börjat att etableras ett stoppord för mina komiska utspel och jag måste säga att jag uppmuntrar spridandet. Uttryckets ursprung kommer från när jag och fröken Liz the Wiz satt och redigerade och mina skämt "gick över gränsen". Jag replikerade då med att säga "Hur långt över gränsen?" varav hon nämnde ett mått på ett antal mil eller kilometer, själv minns jag ej vilket, och då sa jag något i stilen med "Ja, men säg typ Kambodja eller nåt då." Då sa hon "Okej. Kambodja." Fin.
In other news:
Jag har beslutsångest. Jag har fått hem tre filmer varav två verkar alldeles utmärkta och den sista kommer nog förmodligen vara underhållande. Den första filmen är "Maléfique", en fransk (vad annars, eh?) skräckfilm om fyra personer som är instängda i ett rum och hittar en bok som kan visa vägen ut. Den ska visst vara ganska tung på Lovecraft-känslan, vilket är ett stort plus. Ett annat plus är det uppenbara att "fransk" och "skräck" aldrig slutar att förvåna mig positivt. Exempel: "À l'intérieur", "Frontière(s)", "Martyrs", "Ils" och "Haute Tension". Samtliga dessa filmer är helt magnifika. Sen så är Clovis Cornillac med också, vars skådespel jag verkligen uppskattade i "Eden Log". Den andra filmen är "Antichrist", Lars von Triers omtalade skräckfilm med Willem Defoe och Charlotte Gainsbourg. Har hört mycket gott om denna och är jävligt pepp på den med. Till slut så har jag "Day of the Dead", remaken i stil med "Dawn of the Dead" från 2004, som en liten bubblare. Har inte superhöga förväntningar på den, men helt illa kan det ju inte vara med Ving Rhames och zombies igen. Får se hur högt produktionsvärdet är bara, de löjligt bra gore-effekterna i "Dawn..." från 2004 hoppas jag återse. Bara jag inte får se CGI-zombies! Fyfan!
Nu när jag skrivit en massa så har jag ganska snabbt kommit fram till att jag ska se "Maléfique". Peace!
Hypotermi! Part II
Precis hemkommen! Jag behövde visst inte lägga nån voiceover MEN de hade bestämt att de inte skulle använda snö-materialet så jag får äran att komma tillbaka 11:30 (jag fick förhandla till mig den tiden!) men jag sa att jag ville ha mat iaf! Jag hoppas på kebab! Intet ont utan något gott dock, DANGER har gjort en jävla bra låt som heter 11h30! Den skall leda min skådespeleri till sjuka höjder!
Jaja, bäst jag sover lite innan det är dags igen! PUSS
Hypotermi!
Ja, jävlar i mig. För dryga tio minuter (efter inläggets färdigställande drygt 40 minuter, fastnade på wiki!) sen hände något som jag säkert skulle kunna ta betalt för att göra i Bizarro-världen. Klädd i endast kalsonger, t-shirt, skjorta och mössa stod jag framför handfatet på handikapptoaletten med ena foten i fatet och spolade med ljuvligt ljummet vatten medan jag upprepat stönade/halvskrek/mumlade "Åh fy fan". Upprinnelsen till detta är att jag drygt 14:00 igår tackade ja till att vara med som skådespelare i några vänner/klasskamraters film i en 48-timmarstävling. Jag blev tillsagd att ha varma kläder med mig. Ovetandes så tog jag med mig en jacka, halsduk, mössa och vantar för utomhusbruk. Föga anade jag att det stod i manus att jag skulle spendera en hel del tid med att ligga i en snödriva och skrika repliker. Men vafan, jag är inte den som bailar ut från nånting jag sagt att jag ställer upp på plus att jag fick en chans att utveckla mina skådespelar-skills. Dessutom så sa jag i smset när jag gick med på att skådespela "om det bjuds på käk så är saken biff". Vi hämtade mat på McDonken vid 22-23-tiden och det smakade fint, dessvärre så glömde de lata kassör-asen att lägga i en extra cheeseburgare som jag beställde! Besvikelsen var total.
Ett annat problem med McDonalds är deras brist på bacon-kryddade varor. Där vinner både Max och Burger King med hästlängder. Dessutom så är allt annat på de två ställena mycket bättre, synd bara att vi bara har McD här i Falu-träsken.
Det snöar som fan också, helt sinnessjukt är det! Nu ska jag gå och kolla om jag ska spela in nån voice-over eller om jag kan åka hem och sova. Puss!
Well, you did say "Jehovah".
För drygt en halvtimma sen så ringde det på dörren. Både jag och roomien närmade oss långsamt dörren och jag öppnade den efter att ha kikat tyst ut genom titthålet. Min roomie som var klädd i morgonrock stod i öppningen till köket. Utanför stod två kvinnor med broschyrer i händerna och började prata om hur hemskt det var i världen och att bibeln har alla svar. "Fan vad soft", tänkte jag och lät de fortsätta. "Äntligen får jag träffa lite vittnen". Snart så motsatte sig min roomie dock bibeln och sa att det inte fanns några bevis i bibeln. Jag log lite ursäktande och kvinnorna blev lite osäkra. Snart därefter så fick jag två små broschyrer och de tackade för sig. Jag ville ju att de skulle stanna. Jag ville inte käfta med dem, utan lyssna. Sitter och läser en av broschyrerna om hur teknik inte bara är till godo och att man måste använda den ansvarsfullt. Shit, mitt teknikanvändande är ju helt ansvarslöst. Fan.
Natten Har Sitt Pris.
a.k.a. "Near Dark" a.k.a. en av de bästa vampyrfilmerna nånsin. Det är spännande hur Kathryn Bigelow har använt sig av många av klyschorna runt vampyrer utan att göra de till stereotyper. Hon har även regisserat "Point Break", "Blue Steel" - och inte minst - "Strange Days". Den sistnämnda håller jag kärt, skulle rentav kunna kalla den ett mästerverk. Men men, tillbaka till Near Dark. Visuellt är den en fest för ögonen och innehåller många vackra scener. Utöver vampyr-genren så lutar den sig även mot westernhållet, vilket passar utmärkt i den Texas-miljö den utspelar sig i. Man har även lyckats mycket bra med att visa hur vampyrer i o.m. sina speciella behov och ovanliga livslängd blivit riktigt tragiska och skadade individer och är kanske det bästa porträttet av vampyrer som så. Ett annat exempel är "Låt Den Rätte Komma In". Båda rekommenderas starkt.
Nåväl, nu är det dessvärre dags för mig att lägga mig. 02:25. Någorlunda tidigt för att vara mig faktiskt. Inatt kommer jag sova gott, men jag kan bara hoppas att jag får sova gott natten till fredag. På fredag morgon ska jag nämligen få en (om inte flera) fet(a) jävla kanyl(er) i mitt stackars armveck. Medicinsk kontroll ftw. Var inte så längesen de tog sänkor på mig faktiskt, fick göra det i mitten av januari när jag hade luftvägsinfektion. Dessvärre var det en inkompetent sjuksköterska som inte kunde hitta en åder bra nog och när hon kallat på en annan sköterska (som fick in kanylen) så märkte hon att jag bleknade i ansiktet. Då ställde hon om ryggstödet på stolen så jag nästan for bakåt och den kompetenta sköterskan hann knappt med. Jag hade väl tur att inte nålen bröts av. Ett fint märke blev det iaf ett tag framöver i armvecket mitt.
Jag ber till skyarna att den inkompetenta inte jobbar på fredag. Jag ber.
Tre timmars väntan på kyla.
Suck. Kom hit till skolan okristligt tidigt (vid 9:20) endast för att få reda på att mediaservern ligger nere och vi därmed inte kan klippa tills ventilationen gått igång tillräckligt för att den ska bli behagligt kyld. Det är alltid party med såna här saker när man ska vara färdig med sitt projekt nästa vecka. Så kommer ett gäng från TV4 hit för att träffa studenterna (oss) klockan 13:00, så det kändes inte som nån god idé att åka hem emellan. Faen.
Jag har spenderat denna tid med att sitta och tjöta med lite klasskompisar i Svarta Havet (vårt stora rum med café och skit) om 3D-film, såpor och allt möjligt. Just det ja, var på styrelsemöte för Student-TV igår och det kom sig att jag blev inslagsansvarig. Nu jävlar kommer det bli inslag av! Vi ska bl.a. producera en såpa för våra tittare(?). Satte mig vid datorn vid 12-tiden. Har nu dekorerat om mitt café i Café World (blaaah) och kollat upp "Boredom" på Wikipedia. Spännande värre är det.
http://en.wikipedia.org/wiki/Boredom :
" Boredom is an emotional state experienced during periods lacking activity or when individuals are uninterested in the opportunities surrounding them. The first record of the word boredom is in the novel Bleak House by Charles Dickens, written in 1852,[1] in which it appears six times, although the expression to be a bore had been used in the sense of "to be tiresome or dull" since 1768.[2] "
No One Left Behind.
Spelade igenom sista uppdraget i Mass Effect 2 idag igen, denna gången så förlorade jag ingen. Första gången förlorade jag Jack, vilket verkligen kändes då det var hon jag romantiserade och den kanske grymmaste karaktären i spelet. Nu överlevde hon så hon kan hänga med i trean. :) Nu är jag lite fast i det där drömska tillståndet som bara kan skapas av episkheten som endast Mass Effect-spelen kan orsaka. Seriöst, ME2... vilket sanslöst jävla bra spel. Sanslöst.
En studie i episkhet.
Avslutade min första runda med Mass Effect 2 idag. Sinnessjukt episkt spel! Tänker inte dra nån spoiler, men it blew my fucking mind.
Fisk och Failsås.
Fixade nyss iordning lite käk. Potatis, kokt torsk, morötter och påtänkt äggsås. Allt blev skitbra, fast såsen lämnade lite att önska. Det eskalerade ganska snabbt, potatisen och morötterna och fisken blev precis färdiga och jag var inte så sugen på att vänta på såsen så jag höjde värmen lite. Gick till datorn för att byta musik under måltiden och blev sittande nån minut mer än tänkt. Vips kommer jag tillbaka till köket och det luktar död ur kastrullen. Lyckligtvis tänkte jag vänta med att ta i de kokta äggen tills såsen var färdig, så de var fortfarande orörda. Suckade lite och tog de hackade äggen till bordet och ställde fram smör och citron för att kompensera för sås-förlusten. Måltiden blev till slut smaklig, jag blev behagligt mätt och det blev en matlåda tills imorrn. Great success.
Rage Against the Tvättmaskin.
Det är alltid så jävla kul att tvätta. Jag exploderar nästan av lycka.
Obeskrivligt episkt.
Reboot!
Aight, aight.
Kände alldeles spontant inatt att jag borde skriva lite här igen, så jag kanske uppdaterar under en månad eller så om ni (?) har tur. ;P
Anyways, inne på min fjärde termin nu, vi pluggar klippfördjupning för
Sylvia Ingemarsson denna kursen. Inte alls nervöst att redovisa stuff man klippt för henne. Inte alls. Klipper med mina rap-homies Liz the Wiz och Daddy Vladi (jag försöker desperat inarbeta deras namn i klassens undermedvetna, men de tror inte att det kommer fastna). Annars så är livet generellt på uppgång, hoppas jag. Har skaffat mig en 32-tummare som jag njuter av för fulla muggar med hjälp av Mass Effect 2. Eller njuter jag för fulla muggar av ME2 med hjälp av TVn? ^^ Har fått behålla en roomie (en bra sådan) i över en termin. Förutom den där anime-förtjusningen så är det inga större defekter på honom... och sannolikheten att en GW-nörd skulle flytta in hos mig spontant är väl en på miljonen så. :) Vädret är skit, förhoppningsvis är det på bättringsvägen med. Jag längtar efter när temperaturen överstiger +5°c a.k.a. tropisk hetta. Annars vette jag fan vad jag ska skriva, vi får se vad som dyker upp här.
Justja, jag limmade nyss igen ett Warhammer-orsakat skärsår i tummen med superlim. Palla plåster. Och glöm inte att King Kong dog för era synder.
