The jaws that bite, the claws that catch!

I afton så såg jag och min kära familj på den senaste "Alice i Underlandet" och jag blev glatt överraskad. Jag hade mina tvivel kring den, då Tim Burton enligt mig har mer och mer blivit producenternas objekt för cirkelonani. Anyway, visuellt hade den enligt mig en perfekt balans mellan mörker och glädje och jag kände aldrig att den blev för extrem någon gång. De valde att förlägga den tretton år efter Alices första besök i Underlandet och jag tycker att de lyckades bra med att bredda Underlandet och historien bakom Alice. För att vara en "uppföljare" till böckerna (snarare än den tecknade Disney-filmen) så tycker jag att den kändes väldigt trogen förlagorna. Det som jag blev mest glad över är att de valde att inkludera Jabberwocky bland andra varelser som sällan fått utrymme i film-tolkningarna av boken/böckerna. Jag är nämligen ett stort fan av "Alice's Adventures in Wonderland" och "Through the Looking-Glass, and What Alice Found There" sen nån gång kring mellanstadiet då "American McGee's Alice" trädde in i mitt liv och öppnade mina ögon för böckerna. Kort efter jag läst (kanske t.o.m. medan jag läste) "Through the Looking-Glass" så blev bAndersnAtch det nickname jag använde på diverse communities som Helgon och dylikt. Något i dikten Jabberwocky tilltalade mig på så många nivåer.

Nåväl, det med Jabberwocky i filmen som gjorde mig så glad (förutom det faktum att den var inkluderad) var att den såg precis ut som den i John Tenniel's orginal-illustration och rörde sig mycket övertygande. Dessutom så inkluderade de i filmen även Bandersnatchen och (tror jag) Jubjub-fågeln från samma dikt. Jag var inte lika nöjd med hur Bandersnatchen såg ut, men där finns det däremot ingen illustration ur förlagan att gå efter. I filmen var den mer som en stor björnliknande hund med prickig päls. Jag hade tänkt mig den som en fyrbent best som i praktiken bara hade en stor käft. Filmen lämnade ett fint intryck på mig som fan av Lewis Carrols verk och förr eller senare måste jag nog ta mig till att införskaffa den. Jag vill dock framhäva att jag tycker att Miranda Richardson är mycket bättre i rollen som Den Röda Drottningen än Helena Bonham-Carter är. Men hey, hon skötte sig tillfredställande iaf. Peace out!
John Tenniels illustration till "Jabberwocky"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0